onsdag 31 december 2008

Musikåret 2008 enl P!

2 sexpack svenska musikaliska pilsner:





1. Håkan Hellström – För sent för Edelweiss (Dolores/EMI)




2008 var ännu ett år som tillhörde Västra Frölundas stolthet. Återigen helt outstanding live, det bevisade han inte minst med den hittills bästa Siesta!-spelningen. ”För sent för Edelweiss” är en makalös musikalisk resa genom nyupptäckta boogierockutflykter, klassiska Hellström-anthems och berättelser som bara han själv kan sjunga om.

2. Joel Alme – A Master of Ceremonies (Sincerely Yours/Border)



Årets debutant gjorde ett album som kom direkt från hjärtat; stråkutsmyckad 60-talspop och croonerestetik i ny, fräsch tappning.


3.Nordpolen – På Nordpolen (Sincerely Yours/Border)

Från Uppsalas studentpubar ut i vuxenlivet skapade Pelle Hellström nio sånger om ångest, ålderskris och livet i stort, till ett ljud där gamla Lustans Lakejer-vinyler och pulserande åttiotalssynthpop filtreras ned i en sliten TTA-keps.

4. Pascal - Galgberget (Novoton/Bonnier Amigo)





Gotländska Pascals lyckade uppföljare till den asfaltssvarta debuten visar att det går att göra utmärkt svensk punk 2008.

5. Markus Krunegård – Markusevangeliet (V2/Universal)




”Markusevangeliet” är det slutgiltiga beviset på att Markus Krunegård ska sjunga på svenska. Hans innehållsrika lyrik till suggestivt springsteenskt driv tar hela tiden låtarna till nya nivåer.

6. Tape - Luminarium (Häpna/Dotshop.se)

Lika närsynt som vacker musik i skarven mellan anrika Silence folkmusikaura och egna Häpnas meditativa, instrumentala electronicabroderier.

7. ASS – My Get Up and Go Just Got Up and Went (Headspin/Dotshop.se)

Med en akustisk gitarr som bästa vän täljer Andreas Söderström fram fenomenal, gitarrplockande vildmarksmelankoli.


8. First Floor Power - Don´t Back Down! (Crunchy Frog/Playground)

Utan Jenny Wilson i den fasta uppställningen gjorde First Floor Power sitt hittills mest sammansvetsade album.


9. Vapnet – Döda Fallet (Hybris/Border)

Vapnets blandning av twee och janglepop på svenska känns unik, där deras fina melodisinne, Martin Hanbergs röst och de eleganta gitarrerna tar välförtjänt stor plats.

10. Majessic Dreams – Beautiful Days (PonyRec/Playground)

Äkta paret Jessica Breitholtz Björk och Mats Björk flyttade till Köpenhamn och spelade in en skiva med finstämd – snudd på andlig – folkpop med en lite större, luftigare orkestrering.

11. Moto Boy - Moto Boy


Dök upp redan i januari och innehöll fin lågmäld pop från S:s gamla "pendlarpolare"...


12. They Live By Night - S/t / Space Age Baby Jane - Penthouse Rock


Det är kul med band som vågar ändra inriktning i sin musik. TLBN gick från indierock till en blandning av elektronisk 80-talspop, The Ark och Melody Club som i verklighet lät riktigt kul.
Space Age Baby Jane gjorde några fina Prefab Sprout-blinkningar. Det är tur någon gör det när Paddy McAloon själv aldrig släpper något nytt. Tack, Anders för det!


Årets utländska sexpack: 1. Fleet Foxes – Fleet Foxes 2. Neon Neon – Stainless Style 3. Beach House – Devotion 4. My Morning Jacket - Evil Urges 5. Chumbawamba – The Boy Bands Have Won 6. Cass McCombs – Dropping the Writ

Årets balearica: Air France – No Way Down
Årets soul: Raphael Saadiq - The Way I See It
Årets hiphop: Q-Tip - The Renaissance




//P

lördag 27 december 2008

Innis & Gunns och bowling med Popmarcus slutade väl!

Fan vad länge sen jag bloggade. S har stått för alla fioler på sistone med sina lysande Malmö-observationer och studentande. Jag var förresten i Malmö för inte så länge och gick på KB, drack bira, åt falafel. Det var tider det, tack Maschmoud för skjutsen med taxin, tack Sticky Fingers för alla genomschysta mixar av gamla Wilmer X-låtar och tack Hägred för dina saltomentaler under Beach House-konserten. Den var You Tube-vänlig. I kväll var jag och bowlade med Popmarcus, vi spelade också "det hala fotbollspelet" även kallad airhockey, du vet det som man måste fösa ett runt föremål mot en puckliknande varelse. Jag vann de flesta gånger innan tiden gick ut. Popmarcus låg efter de flesta gånger, han fick puckarm och tiggde om att jag skulle lägga i en tia till. Det slutade i katastrof för Popmarcus, jag vann och hann förlorade. Gutes neues Jahr!

torsdag 18 december 2008

Ratata på Debaser i Malmö, med humoristiska inslag

Var på Debaser i Malmö ikväll. Synade bandet Ratatat med några klasskamrater. Skall inte säga så mycket om bandet just nu. Kanske kommer mer sedan. Men, det var ganska bra stundom. Däremot hände det lite roliga saker. Huvudrollsinnehavare: Gitarristen i Ratatat, Mike Stroud,några tjejer i min klass och jag. Mer om det senare.

Nu är det snart dags att åka "hem". Det brukar innebära att man åker till den stad man kommer ifrån. För mig innebär det att åka till den stad som ger mig mest ångest. Men det är bara en vecka med påklistrade trevligheter så det skall nog gå.

Veckans öltips så här i öltider är: Weltenburger Kloster Wintertraum.

Drack denna förträffliga öl vid besök på Christiania förra helgen. Har druckit denna öl förut men glömt bort den lite. Mycket fina brända toner och en subtil fin knäckighet. Rentav lite torkad aprikos i eftersmaken. Passar alldeles ypperligt till julmat men även allena!

Mer imorn!

Hej hej

måndag 8 december 2008

Ensamma pappor och Duvel

Ja, då var det måndag och det nalkas mot jul och den afton alla väntar efter. Fast jag tror att det finns minst lika många som inte ser fram emot denna dag. Denna dag som skall stå för glädje och för lycka blir något helt annat för så många. Tänk alla hemlösa som är än mer ensamma denna dag än årets alla andra dagar. Äntligen ett legitimt skäl att supa ner sig! Tänk alla de frånskilda ensamma pappor som sitter i sina lägenheter eller hus och barnen har "valt" att fira med mamman. Jag tror de är fler än man tror.

Jag är lite ambivalent till julen. Det blir så ytligt på något sätt. Julen blir det nya Halloween. Eller vad man skall säga.

Men för att fortsätta med något roligare så hade jag faktiskt en trevlig helg. I fredags var jag och kikade på Bullet for my vallentine på Mejeriet i Lund. Hyfsad spelning. Framförallt väldigt bra ljud. Har inte lyssnat så mycket på detta bandet förut men hängde med en polare och hans tjej för att kolla läget. Det hände en rolig grej innan vi gick in. Min polares tjej säger att det hade varit gott med en öl till innan vi gick in. Helt plötligt dyker en kille upp med en kasse öl och säger att han inte skulle dricka upp alla ölen och vi kunde få resten. Det var klockrent! Vi drack upp dem och gick in. Kvällen slutade på en pizzeria i Lund sedan hemgång.

Lördagen bjöd inte på mycket. Mycket soffliggande och film stod på schemat. På kvällen var det åter igen dags dör färd till Lund och Smålands nation. Helt igenom trevligt och på förfesten fick jag dricka mina kära Duvel. Mycket fint! Den är något eldig men väldigt fin hög beska och fina brödtoner. Alkohol% ligger på 8,5 så det blev faktiskt bara en. Klubben hade inriktning techno och house denna kvällen. Dj Roland vände skivor. Tydligen jättekänd i Tyskland. Jag garvar mest åt namnet. Bäst denna kvällen var de mycket trevliga vakterna, sämst var den långsamma servicen.

Betyg på Duvel blir 4,3 ölklunkar av 5 möjliga!

Avslutar med ordet

ordet

torsdag 4 december 2008

Handbollsexpert på tv4

Kollade lite på handbolls-em för damer precis. Experten i studion skulle kommentera sammarbetet mellan försvaret och målvakten när hon säger följande: "Vilket kom först? Hönan eller fjädern?" Riktigt kul! Smått nervös eller?

Dagens undring: Är det Hans Villius som har lånat ut sin röst till cdon.com reklamen? Misstänkt likt. Ni som inte vet vem det är så kanske denna mening hjälper er på traven: "Året var 1734. Mannen på bilden....osv"

För övrigt vann Sverige med 10-24. En rejäl uppryckning i jämförelse med plattmatchen mot Vitryssland för 2 dagar sedan. Extra bra var MADELEINE GRUNDSTRÖM!!! 71 i räddnngs% RIKTIGT GRYMT! Frågan är hur det går mot Ryssland i övermorgon. Tror det blir svårt.

HA DET!

/S

"Östermalm"

Kollade lite på Aftonbladets webb-tv precis. Närmare bestämt Laul Calling. En mycket rolig grej händer 11.56 min in i sändningen. En av gästerna, Stefan Alfelt försöker utmärka sig på ett underligt sätt. De har klätt upp sig av någon anledning och denne Alfelt fäller en rolig kommentar om sin egen klädsel. Han försökte vara rolig men det blir lite fel. Kolla in länken nedan:

http://www.aftonbladet.se/webbtv/sport/laulcalling/article3770255.ab

Även en rolig intervju med Kalmar FF´s Henrik Rydström får man på köpet strax innan Stefan Alfelts kommentar i samma sändning. Han är rätt kul ibland alltså! Rydström dvs.

Föreläsningen som jag skulle på idag blev tyvärr inställd. Synd att man hann komma till skolan innan man fick reda på det. Men men. Det blev lite "plugg" hemma istället. Imorgon badminton kl. 14. Ska testa mitt nya Wilson-racket.

Ciao.

//S

Jul e kul?

Ja, nu är det 20 dagar kvar till aftonen som alla småbarn längtar efter. Kanske även några storbarn. Vad vet jag. Jag är lite ambivalent till det här med allt ståhej kring denna helg. Presenter och skit skall fixas. Alla är stressade och tror att de "slappnar av" när de träffar kompisar för att dricka glögg och ha "trevligt".

Julklappsköp blir en tävling varje år. Alla skall överträffa varandra hela tiden. Egentligen byter man bara pengar. Detta får mig att tänka på en scen ur Donnie Brasco. På julafton träffas Al Pacino och Johnny Depps rollkaraktärer och byter ett kuvert med varandra innehållande 10 000 dollars. Det mest träffande är när Pacinos karaktär säger: "Generöst" när han räknar pengarna. Fan vad jag garvar åt det! Denna scenen är verkligen en liten pik till all hets kring dessa jäkla paket och presenter.

Jaja. Idag skulle jag spela badminton men det blev inget. De hade inga bra tider. Skit med! Nej, nu skall jag till skolan och ha föreläsning kring postmodernism! Kan bli kul!

Om ni vill lyssna på en bra låt så kolla upp Chain Gang med Jackie Wilson. Skönt blås och fin rytm!

Ciao

/S

onsdag 3 december 2008

Tråkig komiker och Sonny-ölfarsan!

Hur kul är egentligen Soran Ismail? Har nu kollat in lite olika grejer han har varit med i. Han har varit med i Parlamentet och i Extra Extra. Vem har scoutat denna killen? Har hört att han ingår i samma kompisgäng som allas gullegris, Björn Gustavsson. Kan det vara så att Björn G. har ett finger med i spelet? Eller är det någon som tror att bara för att Björn är kul så är också alla hans kompisar det. Han borde ha lite självkritik eller skriva bättre skämt. Dessutom så har han dålig tajming. Han verkar väldigt stram och lite "uptight". Han kanske skulle ta och testa några bra sorter ale så kanske han kan släppa loss lite.

Vill bara framhäva Tobbe C´s far. Denne har haft det goda omdömet att från sitt besök i Belgien ta med sig öl från dito. 12 flaskor ljus Duvel väntar hemma hos mr T. Skall förhoppnings avnjuta dessa på lördag! Tack Sonny!

Sonny har även givit sin son en mängd andra sorters öl. Tobbe skickade sms idag och bjöd in till avsmakning på lördag. En liten recention kanske kommer efter helgen.

Funderar på att göra en egen öl. Skall testa någon sådan ölsats eller vad det kallas. Någon som har tips på hur man kan göra för att få ett gott öl?

över och ut!

/S

tisdag 2 december 2008

Rena rama danskan

Skall berätta om en rolig sak som hände idag. Jag studerar kulturvetenskap på K3 i Malmö och idag skulle vi ha en ny föreläsare. Vår uppgift för dagen var att hitta ett citat eller en passage i Joseph Conrads Mörkrets Hjärta. Vi skulle diskutera detta i olika smågrupper och sedan redovisa det i "helklass". Först ut var en grupp innehållande en av danskorna i klassen. Hon läste upp passagen de valt och föreläsaren "hummade" lite konstigt och förde sedan ett mycket konstigt resonemang om det hela.

Detta fick mig att tvivla på att hon förstått vad danskan egentligen hade sagt. (Det skall sägas att danskan läste upp sin passage ur en dansk utgåva av ovan nämnda bok). Hur som haver. Jag funderade lite på det och tänkte att jag skulle skoja lite så jag läste upp exakt samma passage igen, fast på svenska. Det roliga inträffade efter detta då läraren tyckte att denna passage var väldigt intressant och tyckte att jag valt ett bra citat. En liten blinkning till min danska klasskamrat var på sin plats och vi garvade rätt mycket åt det efteråt! Vet inte om det framgick hur kul det var. Men kul var det!

Nu skall jag plugga inför morgondagen föreläsning! Förhoppningsvis händer det något kul!

Ha det gött!

/S

söndag 12 oktober 2008

Knasten R.I.P!

Det är med sorg i blicken jag förkunnar att Altmeister Träslöjd, Uno "Knasten" Larsson har gått bort, i en ålder en bra bit över 80-årsstrecket. På min självaste födelsedag meddelades jag den här tråkiga nyheten."Mannen, myten, legenden" inom träslöjd hade därmed hyvlat sin sista träbit eller för den delen sågat sin sista bräda i virkesrummet, med värdighet. Vi som levt med honom och delat hans intresse för träslöjdhetskonsten kände en tung börda när jag också för några månader sedan såg "Ordning och Reda" cyklandes i verkligt låga farter utanför ICA Kvantum. Uno fick verkligen kämpa för varje tramptag när han gled framåt i den ljumma sommarkvällen på sin gamla hoj. Nu får han återförenas med sin kära Anna-Greta (lärarinnan och tillika "Knastens" hustru som gjorde fantasiska imitationer av fåglar och andra djur när jag gick på mellanstadiet) efter många jobbiga lärotimmar vid hyvelbänken där oförstående elever har försökt gå över gränsen på hans högt grundande kunskaper i sitt yrke som har sträckt sig långt före min fars tid till min på Västerskolan.
Till exempel har han fått smått oförskämda förslag om att lära ut hur man svarvar pingisrack, stekpannor och pizzakartonger... Sånt man av naturens gilla lag inte kan göra utan Guds hjälp.
Och på äldre dagar blev han just religiös den käre "Knasten". Och hittade hem genom ännu längre cykelpromenader, fritidshyvlande på sin gamla arbetsplats och kvällsgudtjänster i Missionskyrkan. Jag och många med mig kommer sakna dig och din väldigt personliga yrkesstil och originalitet. Vila i frid, "Knasten"!

Zlatan hade skänkt oss segern om han bytt plats med Elmander!

Ibland sållas agnarna till vetet...
Jag tänker på hur Det Svenska Landslaget i fotboll bemästrade landskampen mot Portugal på Råsunda Stadion. Fyra spelare med MFF-närvaro spelade en verklig huvudroll i lördagens match. Fältherren i backlinjen Daniel Majstorovic var exemplarisk, och fullföljde den ena glidtacklingen efter den andre. "Sidleds"-Danne var slitstark i sin iver att jaga bollar över stora ytor, ja det var ett jävlarnamma-deluxe helt enkelt. När sedan Safari visade fina takter och Zlatan då och då visade stora takter på plan var det bara att kapitulera för en bra laginsats. Frågetecknen var dock många. Varför byttes inga spelare ut trots att de var trötta som oxar? Sebastian Larsson och målsumparen Elmander kunde väl gott få ersättas av Elm och Berg om världen varit rättvis. Jaja, en poäng blev det i varje fall, bästa chanserna hade Sverige och kanske framför allt av Elmander, som borde nätat en av sina fem chanser, det var verkligen synd att det var han som fick chanserna och inte Zlatan, det var skillnaden mellan en och tre poäng...

lördag 6 september 2008

Bra från augusti 2008

... tänkte vi presentera här på Pilsnerklunk, så här med facit i hand.

För Herre jösses vad Nordpolens nya singel "Vem har sagt" var bra. Grymt sound, låter ju som TTA på svenska, Vapnet, Håkan Hellström, Yvonne/Strip Music, Reperbahn, gamla Ratata-singlar, Familjen och Honeydrips nedfiltrerat i en Radio Dept.-toppluva.

Kanon med andra ord, 80-talet i ny förpackning är tydligen det nya heta svenska. Se bara på Parken, Those Dancing Days och The Kid...

fredag 5 september 2008

Leila Backar - avsnitt två

I det andra avsnittet av "Leila Backar" går vår kära kakbakerska en kamp mot klockan när han lär ut hur man backar en bil på rätt sätt. Användbara situationer är när man fickparkerar, kör upp för körkort, backar när man kört fel eller varför inte tävlingsbackar.

Kl 19.30 nästa tisdag i Tv4 Plus är det alltså dags. Ett wienerbröd och ett glas saft utlovas till alla som tittar.

Leila Backar - avsnitt ett

Tv4 planerar en uppföljare till framgångsrika "Leila Bakar", nämligen "Leila Backar", med en serie avsnitt där Leila Lindholm åker runt i höst-Sverige och lär ut diverse vett -& etikettregler av olika slag.

I första avsnittet lär hon ut konsten att backa (ta om mat) rätt. Vi får följa med till skolbespisningen, lunchbuffén, korvkön och självklart ett konditori.

Det gäller att ha vassa armbågar och stort mod i dessa situationer och det gäller att inte skämmas/tveka över att ta två korvar i stället för det kutymtyngda en korv när man backar.
Ungefär som kugghjulsprincipen visar Leila prov på när det är dags att ta två bastanta steg fram mot maten mellan den sure gubben och den tjabbiga tanten.

fredag 1 augusti 2008

Kent - Ovesholm slott, 31 juli


Kent gjorde en avslappnad - snudd på - nonchalant extraspelning på Ovesholm slott i torsdags natt.
En nyrakad Jocke Berg drar ett par melankoliska vitsar i mellansnacket och är på ett strålande humör, vilket blivit något av hans signum på äldre dagar. Natten till ära bär han sina Buddy Holly-solglasögon som han marknadsfört i den lysande dokusåpan "Stjärnorna i Psykbunkern" i sommar. Och rätt som det är byter till och med Berg och Sami Sirviö instrument med varandra i "Blåjeans", gitarrer bägge två i och för sig men ganska spektakulärt i Kent-sammanhang. Bredvid scenen står en tidigare medlem med en cowboyhatt och spelar med hela tiden på en opluggad plastgitarr.


”Livräddaren” och ”Elvis” är kvällens överraskning. På bildskärmen under ”Livräddaren” ser vi en man i 20-årsåldern sitta vid en liten bandspelare och prata med i de inledande fraserna av sången. Solen lyser, fåglarna kvittrar, blommorna slår ut när ”Elvis” spelas, Eilert Pilarm skymtar förbi och spelar pingis med en annan Elvis-imitatör.

Jocke Berg och hans kamrater är därefter på väg mot slutet av konserten när kvällen tar en ny vändning.


En ny sång med enbart körsång från en stor ensemble dyker upp och gör hela låten själv. Jocke Berg och kompani går av scenen och när vi väntar på extranummer dyker en lite satt man i 75-årsåldern upp och vill be om allas uppmärksamhet. Han berömmer stadens lokala fotograf som är på plats och tar kort och fortsätter med fräckis om lysrör och sedan berättar han hela slottets historia, och avslutar det hela med att dra bland annat en lång anekdot om hur Gustav Vasa en gång beställde en golfmacka till sin svit. Herrn ber också alla att samla in sina sittdynor och gå fram och lämna dem framför scenen. Efter drygt 30 minuters tal har vi förflyttats ned i slottets källare, bakom sittdynorna som är staplade framför scenen ropas Kent in igen. Men döm av min förvåning när de hoppar över den nästan obligatoriska ”747” och istället går direkt på introt till ”Mannen i den vita hatten”. Men i stället för att Jocke Berg sjunger låten har de letat upp fyra tjejer från publiken som sjunger delar av texten mycket hafsigt, det låter väldigt konstigt. Bandet kompar och när låten är slut blir jag så besviken att jag slår till stapeln med sittdynor vid scenkanten och jag hör en skäggig man säga ”Hörru du! Så gör man inte”. Jag vänder om mot entrén och vill ha pengarna tillbaka, jag ser inget folk bakom mig och det sitter ingen i biljettluckan som också är stängd. Väckarklockan ringer, jag tittar på klockan som står på 7.47.

Dags att vakna och gå till jobbet.

OBS! Recensionen innehåller fragment av en dröm och är fiktiv.

måndag 21 juli 2008

Underbar upphämtning som var värd en poäng...


... efter suveräna vänsterinlägg och finter av Jimmy Hoffa ... förlåt Jimmy Touma och där Daniel Toivonen borde nickat in något, istället blev Jonathan Johansson UTVISAD efter att gått in i en duell, ofattbart, max varning tycker jag. 3-2 till Kalmar var orättvist sett till andra halvlek.

Nu vinner MFF alla matcher när serien vänder förhoppningsvis. Hoppas oturen och oflytet släpper.

Flyt har däremot Helsingsborgs IF, i kvällens match fick Djurgården ett mål felaktigt bortdömt, och i stället för bortaledning gör HIF mål strax efter trots en något tveksam frisparkssituation precis innan.

Som lök på laxen gör DIF:s målvakt en groda som t.o.m. var värre än Sandqvists i förra veckan, vilket resulterar i 2-0 för HIF.

Snacka om att halka på fel ställe trots att det inte var blött i gräset eller en enda snedväxt tuva på Olympia.

Sandqvist har än så länge inte fumlat...

... men MFF-försvaret läcker som ett trasigt tak och det regnar in bollar i "fel" mål!

Trippelridå med 0-3 i paus.

Kanske dags att träna försvarspel även för Järdler?

måndag 14 juli 2008

Jonas Sandqvist - sorkarnas ovän!


Det svider i det ljusblå hjärtat när man tvingas bevittna ett förkrossande tafatt försvarspel och när målisen Sandqvist släpper in minst två sorkdödare. 1-4-målet kan bli klassiskt, ett mål som till och med en knattemålvakt hade tagit. En hosespark som klistrar gräsmattan, och där Sorkarnas ovän slår en lätt sidledskullerbytta och låter bollen glida under honom in i mål. Trippelridå!
Köp en stabil målvakt till nästa säsong, och ge reservmålvakten chansen i nästa match.


tisdag 1 juli 2008

Bästa skivorna första halvlek av 2008!


Fleet Foxes har gjort årets bästa skiva hittills.



Ingen rangordning, bara några förträffliga skivor...

Air France - No Way Down
Joel Alme - A Master of Ceremonies
ASS - My Get Up And Go Just Got Up And Went
Beach House - Devotion
Chumbawamba - The Boy Bands Have Won
Erik Enocksson - With Its Dark Tail Curled ´Round the Garage
Fleet Foxes - Fleet Foxes
Håkan Hellström - För sent för Edelweiss
My Morning Jacket - Evil Urges
Neon Neon - Stainless Style
Pascal - Galgberget
Tape - Luminarium

Några andra svenska album (väldigt bra svenskt år hittills) som är väl värda att införskaffas/kollas upp:

Alf, First Floor Power, Hellacopters, Amanda Jenssen, Markus Krunegård, Library Tapes, Majessic Dreams, Moto Boy, Paper, Sophie Rimheden, Space Age Baby Jane, Speedmarket Avenue och inte minst Vapnet.



söndag 29 juni 2008

Accelerator, tis-ons, kändisspotting, Ale-brist och en jäkla massa korkade 08:or!


Tisdag, Accelerator

Ingen back med öl fick man ta in. Det var fyrtio vakter i ingången. Finns snart ingenstans man får ta med sig bira in på konserter. Är väl bara Tivolirock snart...

Det vanligaste smeknamnet på öl i STHLM är bärs. De sålde någon Pripps Sommaröl 4,9 för 55kr (om man var tillräckligt rund under fötterna/stukad försökte de lura på folk en liten Minto-flaska 4 cl(!)och tog då ett paketpris på 135kr för detta plus en Pripps Sommaröl 4,9, vilket de verkade skryta med, alltså 80 kr utöver det fasansfulla priset 55 kr för en Pripps Sommaröl 4,9, det blir 20 kr per centiliter), ingen höjdare för att vara indiefestival. De borde ju serverat ale åtminstone. Håkan Steen verkade dock gilla ölen. Det gjorde nog även Love Antell.
Band of horses var det bästa första dagen. Urladdningen var total, ljudet kanske inte det allra bästa men ändå det bästa av det bästa från sina två skivor plus tre nya låtar i varje fall. Inte illa!
Brittiska Foals var kassa, ett sämre och okarismatiskt Franz Ferdinand eller nåt.

Onsdag, Accelerator

Ingen öl fick man så klart ta in andra dagen heller, fick inte ens ta in en hamburgare som jag köpte utanför, vad hade det gjort egentligen? Löjligt. Jag fick äta upp den utanför medan en gråhårig Andreas Mattsson travade in. Då hade redan töserna i Those Dancing Days gjort en småtrevlig spelning men ganska osynkad. Annars var det två konserter som var helt outstanding och minnesvärda andra dagen; Vampire Weekend och Neon Neon. Vampire Weekend gjorde sin pop i nästan perfektion, men skickligt och engagerat framfört. Mycket bra. Sångaren var klädd som en fabriksjobbare på lunch. Framför allt första halvtimmen var en höjdare, men det går inte att klaga ändå. Neon Neon körde sin skiva ganska rätt av men som de gjorde det, Gruff Rhys i kostym presenterade låtarna noga, sjöng om Belfast och där rapparen/sångaren som sjunger på ett par låtar visade sig vara en clown-liknande vit fyrtioplussare från USA med världens dyraste ölmage. Överraskande! Fyra toast helt klart!

Hercules & Love Affair: Ingen Antony på plats men en porrbrud med brösten upptryckte i halsen förvandlade det hela till ett 2008:års svar på ett Boney M på dekis. Uselt och pinsamt även om jag bara såg några låtar däribland hiten "Blind".

MGMT: En ofrivillig rundgångsfest och rejält tradigt, segt emellanåt och en osedvanligt lång transportsträcka till bland annat favoritlåtar som "Time to Pretend" och "Kids".

Duffy: Likt på skiva tröttnar man efter tre-fyra låtar, tur att hon körde det bästa först. Wildbirds & Peacedrums såg jag en halvtimme på, lite för mycket ylande och svårmod i en varm trång, liten lokal. Funkar minst lika bra att bara lyssna på skivan. Såg en halvtimme innan det blev Gruff och kompani.

Brian Jonestown och hans massaker var inget över sig heller. Roligast var nog han på tamburin som stod i mitten av scenen, han såg ut som den ena flanen i "A Night at the Roxbury", fast lite skäggig. Säkert en kompis som de bara tog med för skoj skull... Annars var det kändistätt värre i publiken. Men vi skippar kändisspottingen den här gången...

Eller nej, vi tar några ändå, Mattsson har jag nämnt, Per Sinding-Larsen, Peter Morén, Sophie Rimheden, Åsa Jacobsson, spelar/har spelat med Marit Bergman, Frida Hyvönen, Consequences och nu Alf som också var med i släptåg på Accelerator, de verkade vara ihop de två sista. Se & Hör är nu underrättade. Lille Alf är ett huvud kortare än henne dock.

Övrigt

Fan, vad det finns många korkade 08:or förresten! De tror de är så jävla bra men snacket eller tugget är ju så hjärndött. En ålanöt var så illavesig och skulle tvunget tränga sig i kön i Kungsträdgården och köpa två lättöl. Hallå! Och allt snack man hört på nattbussen, skönt att återigen vara hemma. En annan sak som var rolig och så klart helt omöjlig för en stockholmare var att de ställt en kon vid uppfarten till parkeringshuset pga vägarbete, vi backade med bilen, men så klart kom det en 08-bil bakom så vi kunde inte backa. Jag skrek på göingska "Det står en konajävel i vägen. Du får backa!" Tro fan inte han backade, han skulle tvunget förbi och fram. Flane!

Och något vidare är de inte på att planera bussförbindelser till förorter på natten heller. Katastofalt, om man nu inte ska vara tvungen att vänta på Gullmarsplan ofrivilligt en timme mitt i natten bara för skoj skull.

Hittade heller inga bra skivaffärer, men varför ska man egentligen gå in i en skivaffär 2008 när man kan beställa allt i lugn och ro på nätet, det man inte laddar ned eller verkligen vill ha på plastbit d.v.s....

PS. Ursäkta svärdomarna. Och fördomarna! Det hör till om man är i STHLM! DS.


Stockholm får tre klunkar ändå, tack vare Accelerator!

fredag 6 juni 2008

Siesta! game over 2008!


Den sjätte Siesta!-festivalen i ordningen kan läggas till handlingarna, en händelserik årgång och tillika en stor publik framgång med över 7000 besökare där många trevliga konserter bevittnades, förutom festivalens kung Håkan Hellström gjorde många artister bra ifrån sig och gav besökarna minnesvärda spelningar. Vapnet, The Ettes, Alf, Florence Valentin, Jonas Game, The Sunshine, First Floor Power och Pascal var bara några av dem.
Ibland inför en mindre skara fans, ibland inför fullproppade festivaltält och lokaler. Bandbokare visade fingertoppskänsla och mod med att till och med ligga ett par steg före recensenter genom att boka – både svenska och utländska - artister som vi säkert kommer att höra ännu mer av i framtiden. Chili!-scenen har blivit något av Siestas nyckelscen; rockklubbskänsla i kombination med festivalstämning och ett mycket bra ljud och förträfflig akustik.

Något som däremot var en besvikelse var stundtals ljudet på Siestas största scen, Fiesta!. Under lördagens sista konsert med Moneybrother kulminerades detta med ett lågt, dovt och burkigt ljud, vilket tog udden ur spelningen helt.

En annan arrangörsmiss var valet att lägga hyllade och förväntat publikdragande artister som bland annat Anna Järvinen, Those Dancing Days och Billie The Vision And The Dancers inomhus på Casa!-scenen. Där brast planeringen, vilket resulterade i att många festivalbesökare fick vända i dörren. Eller tvingas stå i kö och invänta att folk gick därifrån.

Publiksuccén till trots finns det ändå något till att invända emot. För att få en ännu mer varierad och bred publik borde i varje fall ett par rutinerade utländska eller svenska rockrävar bokas till nästa år. Det är just sådana namn som saknas i år. Visst kan det finnas förklaringar till att dessa uteblev men om inget görs kommer medelåldern om möjligt bli ännu lägre än tidigare. Nu var Håkan Hellström egentligen den enda riktigt stora publikmagneten.

Stämningen var som sagt ändå väldigt bra, de utsatta speltiderna hölls för det mesta och jag såg heller inte tillstymmelsen till några bråk inne på festivalområdet. Det kan faktiskt ha varit så väl att en påbackad bajamaja av en medlem i ett okänt malmöband var den största skandalen. Och det var ju inget som festivalbesökarna kände till förrän långt efter, då de läste om den dråpliga händelsen i diverse medier.


//P

fredag 30 maj 2008

Pascal - Sveriges coolaste band!



Vad ska man säga. Pascal är nog Sveriges coolaste band.
Så upprymd av spelglädje. Så fantastiskt i sin enkelhet och så väldigt bra i teorin - och praktiken.

At garagerock på svenska kan vara så bra är fantastiskt.

Jag vill ha mer av bandets musik men tremannabandet bjuder på rätt mycket för väldigt få som tagit sig till det lilla tältet mitt i natten.

Betyg: 8/10

Familjen - går på rutin!



Från att vara en lovande lokal akt som expanderat ut i Sverige är hässleholmsbandet Familjen just nu det kanske tråkigaste man kan se på en scen 2008 - om man sett showen tidigare det vill säga. Det blixtrar inte längre till i hans gig. Det är babianvrål och Stone Roses-moves som live bygger ut hans hittiga beats och låtar. Det går för mycket på rutin. Familjen har helt enkelt blivit en sliten soffa i det elektroniska lokala hässleholmska väldet.

Betyg: 3/1o

torsdag 29 maj 2008

Siesta 2008 ingång! Första anhalt Vapnet i Chili-tältet!


Det är en överentusiastisk publik som möter en när man älgar fram genom det väl utbyggda Siesta!-området. Korvvagnar, "Ahlgrens-bilar"-luor står som spön i backen. Det doftar munk, det doftar nygräddade våfflar. Det doftar Bertil Nilsson. Och efter att rundat korvkiosken hittar jag till slut till det stora Chili-tältet där Vapnet just dragit igång de första tonerna till sin öppningslåt "Stockholm sett snett uppifrån". Martin Hanberg - i morgonglasögon - och resten av bandet uppradat på ett pärlband framför det bästa av det bästa från sin sammantagna karriär. Jag har sett dem tidigare och det mesta är sig likt. Fina låtar i fin livekostym. Inga utsvävningar, musiken får som sagt tala, publiken får sjunga och dansa bäst den vill. Och mellan låtarna blir det rena hejaramsa-feelingen där bandnamnet utropas flera gånger och bandet bli lätt generade.


Mot slutet kommer gamlingarna "Ge dom våld" och "Kalla mig", allsång utbryter igen och någon bättre öppningskonsert är svår att finna en torsdag som denna. Det är festival. Det är musik som är bra. Och då blundar jag gärna för ett kanske väl genomtänkt framförande.


Betyg: 7/10

lördag 10 maj 2008

TV4 - Rajalakso 0-21!



Tv4 visade än en gång sin oetiska sida när de filmade en spelare som blev tufft utvisad och gjorde det till en stor grej.

Jag kan bara ha sympati för DIF:s yngling Sebastian Rajalakso när han försöker få ut sin aggression mot ett domslut han tycker är väldigt fel. En klockren brytning på bollen, som rent fysiskt inte går att göra på något annat sätt när sen kroppen rör vid Kalmarspelaren David Elm. Det är det sekundära i sammanhanget. Men det primära i själva situationen, rött kort för en sak som inte ens skulle varit gult kort och ytterst tveksamt ens frispark.

Att sedan Tv4 filmar spelaringången och gör den till en stor grej när Rajalakso svär, sparkar och slår i dörrar. Skulle man bara gå in i omklädningsrummet, kramat om alla på vägen ut och skriva autografer? Nej, så klart inte om man är sann idrottsman och tycker något är fel.

Tv4 kunde dock inte göra några rubriker på DIF:s tränare när han haltade ut genom spelargången och till slut hittade rätt dörr till lagets omklädningsrum...

När sedan Rajalakso ställer upp på intervjuer efter matchen passar Tv4 på att veva händelsen - ljudlöst - minst tre gånger. Tycker det är ytterst tveksamt. Att de fick Rajalakso att stå och försvara sig bredvid Viktor Elm och krönikör Lundh var med facit i hand ungdomligt tvivelaktigt. Tror t.ex. inte Henke Larsson hade ställt upp på något liknande.

Dessutom tyckte många av Tv4-experterna att det var rätt domslut, vart är fotbollen på väg egentligen. Och vad finns det egentligen för kriterier för att bli expert?! Ska det i fortsättningen bli kutym att en hederlig glidtackling med automatik renderar i ett gult kort även om spelaren träffar bollen klockrent?

Ja, nog om det och all heder till Kalmar FF för en utmärkt vårsäsong. Oavsett utvisningen hade ju KFF vunnit mot DIF. Viktor Elm, som visar att han kan slå utmärkta frisparkar med både höger och vänster fot.

Alla bröderna Elm har ju växt in i Allsvenskan och dominerar tillsammans med brassen Santin totalt.

Och nej, jag försvarar inte Rajalakso p.g.a. att jag håller på DIF, för det gör jag inte, i mitt hjärta finns ett annat blått lag, de himmelsblå, Malmö FF!

Jag tycker alltså inte Daniel Anderssons yviga slita-sig-loss-rörelse mot ÖSK skulle vara värt mer än ett gult kort istället för det röda han fick.

Kanske dags att domarna går på fortbildningskurs under EM-uppehållet...

torsdag 1 maj 2008

Veckohandling på Netto!



Cyklar mot den danske livsmedelslågprisjätten Netto på min morsas damcykel i ilfart efter jobbet. Huvudet är fullt av mätvärden och orimliga mätarställningar när jag möter Norra Skånes stjärnfotograf Patric Berg en bit från affären, ett gäng gymnasieelever sitter i gräset, och Herr Berg har nog dem mer i sikte än en garvad lokalkonsertrecensent som hälsar. Nonchalant tänker jag men inser snabbt att han nog haft en ovanligt stressig dag utan vare sig Café Hörnan-besök eller Hardcore Superstar-lyssnande.


Inne på Netto är det full ruljans, flak av Coca-cola inhandlas av de lokala pizzabagarna, kärringar trängs vid grönsakerna och Lingonbrödet. Jag armbågar mig fram och roffar åt mig två 3-pack makrillburkar, som jag rent rutinmässigt lägger i min korg, går vidare och tar ett sexpack med ägg. Just i detta nu står tiden still och Hässleholms kanske näststörste rockstjärna enligt honom själv, Noel Smith, gör entré i affären. Efter att skrivit en handfull autografer vid utgången av kassorna tar han en kundkorg och rusar in bland kärringarna vid grönsakerna och Lingonbrödet. Jag går vidare och greppar två stycken förpackningar av lättfil, tar sen sex stycken av de billigaste ölen och två Tuborg Grön 3,5. Går mot kassan, det är som vanligt en mil lång kö. En av de mer mulliga kassörskorna ser lite nervös ut och trycker på den obligatoriska knappen som gör att det kommer ut en anställd från det icke-befintliga lagret och sätter sig i kassa två eller är det tre, och motvilligt betjänar den som först hört signalen som betyder kassabyte. Noel Smith har vid det här läget inte kommit så långt in i affären utan skriver autografer ungefär vid Bostongurkan. En äldre dam framför mig ställer ned sin korg och försvinner, jag är beredd att tränga mig men gör inte så då jag precis när jag försöker det ser henne skynda fram med tre chipspåsar i händerna som hon lägger i kundkorgen och föser framför sig en bit. Hon försvinner igen för en stund och kommer tillbaka med något nytt i handen som hon inte egentligen behöver. ”Jaså, är det så man gör när man handlar”, tänker jag. ”Man går mot kassan med en tom korg och sen gör man sina inköp”, smart tänker min hjärna igen och funderar på att följa den gamla damens inköpsmönster nästa gång jag gästar Netto. – Vilken är den billigaste chipsförpackningen frågar Kärringen Som Sätter Kundvagnen Vid Kassan Och Går Och Handlar den bastanta kassörskan. - Det skiljer en femtioöring om du köper två, kontrar hon. – Ok jag köper två då, gormar den gamla chipsfetischistdamen och ser nöjd ut. Två timmar och tjugo minuter senare framme vid kassan ber jag om en kasse, jag får givetvis den minsta, och just i det ögonblick då jag skyndar mig att få ned det otympliga sexpacket Pripps Blå ser jag Noel Smith skriva ännu en autograf borta vid Fyndhörnan samtidigt som han drar sin hand genom sitt långa gråa hårsvall, och rättar till sina 80-talsaktiga jänkarsolglasögon.
.
Ps. Bilden ovanför till vänster föreställer inte stjärnfotograf och Lungoälskaren Patric Berg (som tyvärr inte finns att hitta på bild på Internet) utan Rune Gomér - min grannes son och tillika skicklig lokalreporter på Norra Skåne. Brukar även ha en egen frågehörna/träffa Rune Gomér-plats i Vinslöv på lördagar. Bilden ovanför till höger föreställer däremot Hässleholms näststörste rockstjärna Noel Smith tillsammans med sitt band, även om det inte syns. Ds.

//P

söndag 27 april 2008

PL-toppen vecka 17

Alf - Tivoliv (album)
ASS - My Get Up and Go Just Got Up and Went (album)
The Hellacopters - Head Off (album)
Joel Alme - A Master of Ceremonies (album)
The Last Shadow Puppets - The Age of the Understatement (album)
Marit Bergman - Straight Into My Lovers Arms (låt)
Var fan är mitt band? (tv-serie)

INTE ENS NÄRA

Duffy - Rockferry
Death Cab For Cuties fejkalbum av någon tysk orkester
Anders Persson och Carl Smith - S/t

måndag 21 april 2008

Klubb-tv: Blåvitt



Tänk vad lyckligt lottad man är som har Kanal-lokal och kan se "Klubb-tv: Blåvitt" och höra Thomas Ravelli berätta om den där legendariska straffräddingen han gjorde mot Rumänien i VM 1994. Det har han ju bara gjort på alla fotbollsgalor som någonsin varit och i varje lekprogam/tv-inslag han varit med i.

Lilla Al-Fadji på villovägar?






Markoolio + Turkperuk = Lilla Al-Fadji

torsdag 17 april 2008

Arne Hegerfors är en man som har koll...

... på vem som sjunger nationalsången innan GAIS-IFK Göteborg när han efteråt presenterade den kaftanbeklädde sångaren som Ebbot LundGREN, helt kyligt utan att rätta sig själv.
Kommer någon annan känd göteborgsprofil sjunga nästa gång, kanske Håkan Hellstrand eller Ingvar Oldsborg...



Ebbot Lundgren?

lördag 12 april 2008

Pilsnerklunk-toppen vecka 15!


1. Alf - Bakom Fridhemsplan (albumspår, kommande singel)

Den lille skånske popmannen är en lysande stockholmsskildrare. Det bevisar han inte minst på den här poppärlan som med sin refräng och aaahhh-kör höjer låten till skyarna.

2. First Floor Power - The Jacket (singel)

Så här nära har inte FFP kommit en äkta träskblues tidigare utan att låta FFP.

3. ASS - My Get Up and Go Just Got Up & Went (album)

I Andreas Söderströms värld gassar solen på prärievargar när han täljer fram ackord på sin akustiska gitarr i en saloon i södern.

4. The Tough Alliance - Lucky (b-sida, Neo Violence-singel)

Basebollkungarna visar upp en lugn sida och gör en ballad nedhämtad från himmelriket.

5. Sophie Rimheden feat. Adam Tensta - Stay the Night (spår från kommande album)

Aldrig tidigare har Rimhedskan varit så här nära en P3-hit!

tisdag 1 april 2008

Min dag den första i denna månaden.

Vaknade tidigt i dag och tog ett glas vatten ur kranen, det visade sig vara mineralvatten som jag fick. Drack två glas. Efter att gjort vid mig tog jag Bastubussen till jobbet. Bastu i buss är en bra idé som nog slår igenom nästan år. På jobbet berättade en som fått trillingar att det berodde på att hon har en 3G-mast bredvid huset. När jag gick hem gick jag inom Systemet, de visade sig ha ombyggnadsrea och det såldes billig Vodka och Sambuca för halva priset, tack vare att det var starksprit som tog upp plats i hyllorna.

När jag kom hem lyssnade jag på nya Doktor Kosmos-skivan som innehåller tio låtar, men när man sätter den i datorn finns det ytterligare fem låtar att avnjuta, bäst av dem var den ettriga punkdängan "Doktor Kosmos spelar på Hultsfredsfestivalen medan Per Sinding-Larsen tittar på".

Som avslut på dagen skumläser jag lite på text-tv och där står det att Malmö slog Brynäs med 7-5, det kan väl ändå inte stämma, 7-5?!

söndag 23 mars 2008

Följetongen fortsätter på Pilsnerklunk...

... med en mycket kort genomgång av min första genomlyssning av Hellströms nya skiva:

1. Tro och tvivel

En ny "Jag har varit i alla städer" med en berättande text, "Känn ingen sorg för mig Göteborg"-gitarrer, och en galopperande rytmisk låt utan tydlig refräng.

2. För en lång lång tid

Har väl de flesta vid det här laget hört, suggestiv singel med fint piano, refräng, melodi och text.

3. Zigenarliv dreamin´

Håkans variant på Canned Heats "Going up the country". Även b-sida men här med något mindre förvrängd sångröst.

4. Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Soulballad nummer ett på skivan, vecklar ut sig fint mot slutet.

5. Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din

Upptempo, Springsteen/Moneybrother så det förslår och skivans hittills gladaste och bästa stund, tredjesingel?

6, För sent för Edelweiss

Gammal b-sida till Klubbland och en fin låt som Håkan tyckte var för bra för att bli en glömd b-sida.

7. Kär i en ängel

Soulballad de luxe och mycket troligt singel nummer två från skivan.

8. Sång i buss på villovägar

Akustisk ballad om missade spel på travhästar på knappt sju minuter. "Vinnare V75" kommer nog vilja ha den signaturmelodi...

9. Dom fyra årstiderna

Låter som en försvenskning av en låt, kommer inte på vilken men det gör säkert jag eller någon annan snart, men låten är väldigt lekfull.

10. Långa vägar

Håkan goes rock´n´roll med gitarrsolo och beebaapooloola-outro.

11. Flyg du lilla fjäril

Känns igen, Björn Olsson-melodi och visslingar, går ganska snabbt förbi...

12. Inte skyldig nån nåt

"First of the gang to die"-intro, beebaapooloola, westernpiano, fotstamp och Nationalteatern igen.


Summering: Ja, här kommer nog många unga popsnören falla bort och lite äldre lyssnare ansluta istället... Det är grym tunggungsvarning på många av spåren och jag tror framför allt skivan kommer att växa när man vant öronen vid denna lite rockigare Håkan... Nu lovar jag att jag inte ska blogga om Håkan Hellström på ett bra tag...

//P

onsdag 19 mars 2008

Kändisspotting och lagrad ale! Del 2

Host! Jag vaknade upp i Tobbes lägenhet tidigt på lördagsmorgonen. Nja kl. 12. Men det kändes tidigt i vart fall. Kände mig hes och torr i munnen. Brukligt efter galej sena nätter. Som vanligt blev jag sugen på mjölk. Jag blir alltid det dagen efter av någon anledning. Medveten om detta hade jag dagen innan inhandlat Arlas ekologiska variant på 7eleven. Efter att ha sörplat i mig nästan hälften utav innehållet i kartongen så bestämde jag mig för att vara lite produktiv och diska lite. Snacka om lightåterställare förresten. Vissa tar på sjörövarmanér en bärs som återställare en annan tar och bälgar i sig en halvliter mjölk. Jaja. Nog om det.

Precis lagom till att jag diskat klart så kom Tobbe ut i köket. Bra tajming! Yrvaken som få och törstandes efter något drickbart öppnade/slet han upp kylskåpsdörren. Efter att ha synat det skrala innehållet(Tobbe gillar inte mjölk så värst) så bestämde Tobbe sig för en c-vitamin i brustablettform. Inte så manligt det heller! Tobbe är för övrigt den människa jag känner som äter minst frukt. Han knaprar i sig en massa vitaminer i tablettform istället. Kan man missbruka c-vitaminbrustabletter? Han sa något om att han gillar syntetiska saker. Ni kan ju gissa om Tobbe är ett stort fan av syntmusik?

Det började bli dags att komma i form igen och detta uppnådes bäst genom en uppfriskande dusch. Sagt och gjort stegade jag in i duschen och tvagade mig ren igen. Efter att Tobbe också genomgått samma procedur uppkom den stora frågan: VAD ÄR KLOCKAN OCH HINNER VI TILL SYSTEMET? Man känner sig smått skabbig när man bakfull och innan intagande utav frukost ramlar in på systembolaget för att handla öl/sprit. Men men så fick det vara. Efter inhandling utav rusdrycker blev det av upp till Tobbe för vidare planering utav dagen. Följande timmar bestod i att handla ingridienser till Mojjito som skulle blandas på kvällen, intagande utav mat och välbehövlig vila. Tobbe introducerade mig för serien "Flight of the conchords". Syna gärna den om ni har tid någon dag. Handlar om två killar från Nya Zeeland som bor i New York och skall starta band. Exakt min sorts humor! Humor blandat med lite musik. Lite Steven Lynch-aktigt. Ja ni fattar när ni ser det.

Dagen började övergå till kväll och det var dags att göra sig i ordning inför kvällens åtaganden. För att komma igång började jag med en Innes&Gunn. Tobbe tog en frukt......nä bara skoja, han tog en brustablett med c-vitamin såklart! Tobbes födelsedagsgäster skulle dyka upp kl. 19.00. Gästerna kom fem minuter efter utsatt tid. Vi gick igenom artighetsfraserna och paket skulle öppnas. Tobbe fick gula kalsonger utav Rasmus och bananetui, disktrasa och bok utav Cissi och Hanna. Mojjito var ordnat och Tobbe bjöd in till fri sörpling. Det sörplades faktiskt ganska dåligt till att börja med. Men efter att jag tagit tag i taktpinnen så ändrades detta drastiskt. Jag tog "beställningar" och flög som en tätting mellan kök och vardgasrum för att servera.

Efter trevlig men kort "förfest" bar det av till Le Rouge. Väl där inne slogs jag utav hur vacker inredning var. Lite fransk kitch med mycket vinröda tyger och levande ljus. Jag trivdes redan! Vi åt och drack gott och var mycket nöjda när vi stegade ut. Frågan var nu vart vi skulle fortsätta kvällen? Alla vände sig om till skånepågen och frågade var jag ville gå. Jag har alltid drömt om att få besöka Berns salonger sa jag. Perfekt!, sa en utav tjejerna, jag känner vakten där, fortsatte hon. Sagt och gjort tog vi oss dit med taxi och på två röda var vi inne. Tjejerna slapp undan att betala inträde men vi killar fick punga upp med 150 riksdaler. Inte så farligt i och för sig, men störande då tjejerna bara gled in.

Väl inne på Berns började det roliga. Tjejerna sade sig veta hur man tog sig till "Vippen". Vi hängde på genom köksutrymmen och diverse lokaler. Efter ett tag säger tjejerna att vi måste ta en hiss. I hissen möter vi en helt svartklädd kille. Vi tar hissen högst upp under absolut tystnad. När vi kommer fram frågar han oss om vi är personal. En av tjejerna kläcker snabbt ur sig, Nej vi bor här. Ok, men då är ni helt fel ute, kontrar den unge mannen. Ridå! Men efter att vi avlägsnats oss en bit så säger tejerna att de vet en väg till. Till slut hittar tjejerna och vi kliver ut på en balkong med fri sikt över hela Berns. Vi går till "VIP-baren" och Cissi bjuder på öl. Efter ett tag så är vi alla rätt sugna på att svänga våra lurviga. Detta skall ske på ett annat ställe enligt tjejerna. Tobbe och jag hängde på. Ett par trappor och mystiska gångar senare är vi inne på ett dansgolv. Jag börjar stuffa lite men blir snart sugen på öl. Jag tänker innan jag tränger mig fram att bartendern aldrig kommer förstå om jag på bred skånska skrålar ut en beställning på: TVEEÅÅÅ ÖÖÖULL TACK! Väl framme vid baren så säger jag istället på den bästa stockholmsdialekt jag kan frambringa: TVÅ BÄRS TACK! När jag stod där med två fingrar i luften kände jag mig urbota dum och talade som vanligt resten av kvällen. Plötsligt börjar en kille gruffa lite bakom mig. Jag hör att han pratar om nån tjeje han satt på och att hon bara var 19 år gammal. Jag vänder mig och där står Howlin´ Pelle Almqvist och skryter om nått ligg för sina polare. Det sjuka är sen att han säger att han veckan innan "smält" på en 16-åring. Hur fan kan man vara stolt över det som 29-åring undrar jag? Jaja, rockstjärnefasoner återigen. Jag och Tobbe stegar ut och får se Josef Fares. Han är lugn och står mest och snackar med lite folk.

Lite senare får vi även syn på EyenI. Kunde inte riktigt avgöra om han var packad eller inte. Han stod mest och lutade sig mot en vägg och smuttade på en öl. Jag och Tobbe stuffade lite och beskådade spektaklet. Då säger Tobbe att han är sugen på en öl til så jag hänger med till baren. Min tur att bjuda. TVVVEEEÅÅÅ ÖÖUULL TACK! Det gick hem och jag fick två öl i näven! Något som inte funkade var mitt kort. Bartendern löste det hela genom att bjuda på ölen. Mycket trevlig lösning tyckte ju såklart jag! När jag står där i baren märker jag att det står en ganska lång kille bredvid mig. Det visar sig vara Alexander Skarsgård. Det visade sig att han fyllde år och ungefär samtidigt som vi står där så kommer hans vänner puttandes på en tjej och säger, Grattis på födesledagen!, och liksom räcker över tjejen till Hundtricket- killen. Han begrundar tjejen, tar henne på brösten med båda sina händer och utbrister: Rising star! Samtidigt står fortfarande The-Hives sångaren bakom mig och skryter om sina "erövringar". Detta var allt för surrialistiskt för mig så jag går därifrån undrandes vad fan jag egentligen hade sett och hört. Tar en runda in på pissoaren och stuffar senare lite till på dansgolvet. Efter ett tag så ser jag Moneybrother. Hoppas han inte är lika svinig tänker jag. Vid ett tillfälle sitter han ner på en stor "soffkudde". Då kommer det snabbt fram en tjej och i det närmaste gnider sitt kön mot hans lår/knä. Pengabrorsan viskar ett par ord i hennes öra och de smyger iväg. Jag kan säga att hon inte såg en dag ut äldre än 17 år.

Utmattad av hårt festande och sjuka intryck så var det dags att bege sig hemåt. Innan hemgång hann jag sneaka till mig en pepsi med mitt kort som inte funkade. Åter igen löste bartendern problemet med mitt kort med att "bjuda" på drickat. Jag ahr kunnat använda mitt kort i efterhand så det var bara pure luck. Fan vad sjukt om de tillämpat samma grej på, låt oss säga, IKEA. Man handlar kök för 40 lax och kortet funkar inte. Ah!, vi bjuder på det!. Bara en rolig tanke.

Glada och sälla klev vi ut på gatan och vi kunde med lätthet konstatera att vi nyss hade varit med om en sjuk afton! Tobbe bjöd på taxin hem till sitt. Det slutar med att vi båda rådäckar.

Söndagen bestod, som så många andra söndagar, utav vattendrickande, mumsande på överbliven pizza och film. Tobbe tog en sista brustablett och följde mig till tunnelbanan.

På min resa hem såg jag vanliga människor.

tisdag 18 mars 2008

Kändisspotting och lagrad ale!

I helgen som var åkte jag upp till Stockholm för att umgås och fira min vän Tobbe C´s födelsedag. Den 25: e i ordningen närmare bestämt. I förväg var endast bord bokat på Le rouge till lördagskvällen. Jag gick hela helgen och sa LA rouge. Tobbe som bott i Frankrike rättade mig till slut och sade: "Stefan, DET HETER LÖÖÖÖÖÖÖÖÖ Rouge". Läste lite franska i högstadiet men det där med maskulinum och femininum var inte min starka sida.

Jaja, väl till resan. Det började på fredagens morgon kl. 0845. Jag fick för en gångs skull sova ut en vardag. Mycket skönt! Jag maxade bob hund hela morgonen för att komma i stämning. Gjorde mig klar rätt snabbt, packade det sista och for i väg.

Tog bussen till Malmö tågstation. Väl på station bestämmer jag mig för att köpa en tidning och lite dricka på Pressbyrån. När jag stegar ut, gissa vem jag fick se??!!!! Johnny Essing!!!! bob hund- gitarristen som bara en lite stund tidigare stått och hamrat ut ljud från sin gitarr i mitt vardagsrum. (Ja nästan iallafall.) Ur datorn åtminstone. Resan börjar bra tänkte jag! Det blev inte sämre än att Johnny faktiskt satt i samma vagn som jag hela vägen upp till Stockholm ( Framför mig rentav!). Jag klurade såklart på om eller vad jag skulle säga till honom. Jag ville inte rikitgt prata med honom direkt då jag inte riktigt hade samtalsämnen för hela resan. Men till slut så kom jag fram till att när vi närmar oss huvudstaden så skall jag fråga om han skulle spela senare på kvällen och i så fall vart. Men den käre Johnny hade ingen packning och var snabb av tåget och kvar stod jag på perrongen och tänkte på Kal P Dals gamla dänga Johnny!!

Jag äntrade Stockholms väldiga tågstation. Ja, åtminstone för en skånepåg som jag. Försökte lokalisera mig i djungeln av information. Det var fredag som sagt och mycket folk dessutom! Men jag lyckades med lite hjälp, i tur och ordning, av: stockholmstant, kontrollant-Ahmed, min vän Tobbe(per telefon) och till sist en annan stockholmstant. Jag skulle till Mariatorget med den röda linjen.

Väl på Mariatorget skulle jag möta upp med Tobbe. Han sade att det bara var att gå rakt fram när jag kom upp från tunnelbanestationen. När jag kommer upp ur tunnelbanestationen var det en stor byggnad i vägen! Smått nervöst börjar jag tro att jag hamnat fel. Efter ett samtal med Tobbe så kommer vi fram till att jag bara valt fel utgång. Där fanns två utgångar och jag tar naturligtvis fel! Efter att ha frågat en vänlig vakt och därefter en sjukt trevlig stockholmare om vägen befann jag mig strax på Mariatorget! Jag mötte upp med Tobbe och vi gick upp på hans kontor för lite rundvandring och påhälsning utav mr. T´s arbetskollegor. Trevligt värre, dessutom blev jag bjuden på Toscakaka!

Efter detta bestämmer vi oss för att gå lite på stan och shoppa och handla drycker för kvällen. Valet hamnade på en trevlig skotsk ale som heter Innes&Gunn och den tjeckiska pilsnersorten Urquell. 4 st utav varje. Även en 1-årig Havanna Club Rom slank ner i korgen. Efter denna inhandling bar det av till Acnes jeans-affär. Där pungades det upp med en tusing för deras jubileumsbyxa. Väl värda pengarna hoppas jag. Det roligaste i den affären var att tjejen som arbetade i affären sålde in byxorna sjukt bra men fick sen ha hjälp för att slå in priset i kassaaparaten. Men hon var trevlig åtminstone! Var även på Åhléns och inhandlade en tröja. Efter detta var jag ruskigt svettig och kände för en dusch och en pilsner.

Vi begav oss till tunnelbanan. Återigen röda linjen. Hemma hos Tobbe var det snabb husesyn sen en efterlängtad dusch. Efter att ha duschat bort resedammet var det dags för en öl. Började med en pilsner och följde snabbt upp med en ale. Mycket fina båda två. Även fast jag föredrog alen bäst. Innes&Gunn har gjort starkt intryck på mig på sistone. Den är faktiskt lagrad på gamla whiskeyfat i 37 dagar! Detta gör givetvis smaken mer komplex. Innes&Gunn besitter fin sötma, lite knäckig med god chockladton. Fin friskhet av citrus och sträv aprikos. Mycket fin och 4 pilsnerklunkar blir betyget! Urquell är inte min favorit i vanliga fall men den kvällen var man törstig så det gick förvånansvärt bra. I vanliga fall skulle jag ge den 2,5 pilsnerklunkar. Nu fick den 3 pilsnerklunkar i betyg. Detta bevisar att situationen runtomkring själva öldrickandet kan påverka betyget! Men men, åter till vår lilla förfest.

Vi kollade upp DN´s nöjesbilaga och bestämde oss för att bevittna Pascals spelning på Debaser. En hundring för inträde och spelning. Det var taget! Ett par öl senare och en åktur på röda linjen befann vi oss på Debaser. Till en början väldigt lite folk,men detta ändrade sig radikalt efter bara 30 min! Vi beställde in 2 st Mojjitos. De var sjukt välgjorda!Topp 3 på min Mojjitolista. Pascal äntrade scenen och rev av ett gäng låtar. Spelning var superb och jag njöt i fulla drag! Stor cred till den tuffa tjejen bakom pukorna som drog ett stort lass. Jag njöt i fulla drag, även om jag nu inte röjde på dansgolvet. (njöt av min mojjito).Pascal hade en cover på sin låtlista denna kväll. Till min förvåning och glädje körde dom låten "Johnny" med Kal P Dal. Cirkeln var sluten på nått sätt!

Vi festade vidare och efter ett tag säger Tobbe att Fredrik Strage var i lokalen. Följande ordväxling äger då rum:

Jag: Vilka fula byxor han har!

Tobbe: Han har inga glasögon.

Jag: Vad ful han är!

Tobbe: Han gifte sig i somras!

Jag: Det måste vara skinnbyxor.

Vi garvade lite och köpte oss varsin öl. Då såg jag den långe gitarristen i The Ark. Martin Axén, tror jag han heter. Han är verkligen smal och lång! Han stod och konverserade med sångaren i Laakso, Markus Krunegård. Har alltid trott att han var sympatisk, men efter att han äcklade sig med ett par tjejer så tänkte jag om. Blev lite besviken på det. Men men. Rockstjärnefasoner!!! Vad skall man göra? Kvällen fortlöpte ändå i dur. Jag och Tobbe hade det ytterst trevligt. Kvällen slutade med nattamatt på en grill på Gullmarsplan. Vi gick hem till Tobbe därifrån. Jag tog ett foto på Globen. De hade projecerat "Melodifestivalen 2008" på fasaden. Skickade det till det största Melodifestivalen-fan jag känner. Hon heter Sussi. Hon är "ovän" med mig nu. Vi kom hem till Tobbe och efter lite snack så däckade/somnade vi båda två ganska så snart. Innan jag somnade så tänkte jag att det hade varit en trevlig fredag och att lördagen aldrig skulle kunna slå detta.

Men se där det gjorde den. Jag berättar mer i morgon............









måndag 17 mars 2008

USB-armband det nya?

Håkan Hellström kan man i motsats till Kent se hur många gånger som helst utan att det blir tråkigt live.

Nu ger han sig in i cyberrymden och ger ut ett USB-band som komplement till sin kommande skiva "För sent för Edelweiss".

DETTA USB-ARMBAND INNEHÅLLER: ★ Alla låtar från albumet i högupplöst MP3-format (320kb/s).★ En personlig videohälsning från Håkan Hellström.★ Exklusiv film – Håkans egna kommentarer till albumet (14 min).★ Bilder, omslag, länkar mm.


159 riksdaler kostar kalaset. Tror dock att jag själv nöjer mig med det traditionella albumet...

söndag 16 mars 2008

Kent, Idrottshallen, Kristianstad, 15 mars, 2008


Kent är Sveriges största band 2008, men inte det bästa i min bok. Längre. I liveformatet ligger de inte heller i topp. Det är inte 1996 och bandet var hungrigare än vargen som åt grisar i sagan om Rödluvan. 2008 är Kent ett - ibland för - rutinerat gäng som planerat allt i minsta detalj, precis som "Sickan", när det gäller scenshow, ljus, laser, bildskärm och hur man trakterar instrumenten. De verkar mer checkat för allt som står i danska Mews block när det gäller att ge konserter. Har inget egentligen att invända mot det tekniska i framträdandet. Det blir dock lite för likriktat alltsamman, trots att det är några år sedan jag såg bandet live. Det saknas något som sticker ut, allt smälter samman i en beige mortdegel utan charm och klen publikkontakt. Varför är svårt att säga, det kan vara låtvalet, det kan saknas inspiration eller så är bandet inte riktigt på humör. Kent är ju bortskämda att spela inför tiotusentals åskådare. Cirka 2000 eller vad det var i en svettig idrottshall kanske inte framkallar euforikänslor i bandet. Publik som sitter på långsidorna i stolar gör ju varken bu eller bä? Eller så är de sura för att konserten krockar med Melodifestivalens final. Jag vet inte, men det blir inte många gamla rockdängor som ger lite extra skjuts i konserten, det närmaste är väl "10 minuter (för mig själv)", "Revolt III" och "Om du var här" som skramlar på rätt bra. Men that´s it! Avslutningen "Mannen i den vita hatten (16 år senare)" fungerar också, men däremellan är det lite för tråkigt med ett Kent på rutin och en Jocke Berg som knappt samtalar med publiken. Det borde han ju lärt sig vid det här laget, har för mig han gjorde det mer innan, även om han aldrig varit den där riktiga muntergöken.


Som sidounderhållning var det dock många omkring mig som sysselsatte sig med att ta bilder med mobilkameran, några hade med blixt, andra fick kämpa i motvind med att få suddiga, mörka bilder. Men det gjorde kanske inte så mycket. Det bjöds dock på goda popcorn i förhallen. Men någon popcornkonsert i ordets rätta bemärkelse var det inte riktigt i lördags ändå. En liten besvikelse. Snarare svartsoppekonsert eller gravlaxkonsert... Och så blev man 375 kr fattigare.

Och så spelade Familjen fem låtar, varav en ny, precis innan Kent tofflade ut på scen.
Nu lär det dröja innan jag ser Kent igen, vet inte riktigt vad som ska locka mig till en konsert med dem igen. Har inte kommit på något än i varje fall. Kan inte riktigt släppa att Kent kunde göra mig så likgiltig under en konsert. Synd på nått sätt, men så är det.

måndag 10 mars 2008

Håkan Hellströms nya singel en cover!


Någon flitig myspace-surfare (?) hade luskat ut att "För en lång lång tid" är en cover av göteborgska shoegazer-poparna Tapeflys låt "Canine Prey". Håkan har alltså gjort en "Foggy Days", och gjort en cover av en kompis låt i svensk översättning. Johan Forsman och Fredrik Sandsten ingår i Tapefly och har ju medverkat lite här och där på Håkans tidigare skivor. En liten överraskning var det dock!

Nu återstår att se om det finns fler covers på skivan... "Zigenarliv Dreamin pt 1" hör ju nästan dit, en svensk variant av Canned Heats "Going up the country".

lördag 1 mars 2008

Har du ölat nu igen Harry?


Björn Gustafsson spelar inte bara Dynamit-Harry i Jönssonligan. Han är mycket glad i det gula guldet men tillåts inte alltid dricka det för sin tjatiga fru/flickvän eller Sickan...

Nu har namnen till den gamle "Emil i Lönneberga"-skådisen återfötts i en ung blond frisyr som i dag fick spela berusad på scen. En Robert Gustafsson-med illern Göran-roll som han gestaltade ganska bra. Men glögg är väl inte riktigt berusningsmedlet 2008, eller hur?

Både stagediven och röven i golvet-stuntet orsakade dock lite ilningar i tänderna från undertecknad. Det hade jag aldrig gjort själv, men jag antar att det var trickfilmat...

Att både Bengtzing och Charlotte gick vidare var lite överraskande, jag trodde nästan Hanaskog-Sibel skulle skrälla, men hon får istället försöka att vråla ihjäl Etype och The Poodles, det borde gå bra. Deras låt var ju väldigt tråkig.

Om det är balladernas år vinner nog ändå Sanna Nielsen hela festivalen, Charlotte blir nog farlig också om hon får igång rullstolen... förlåt rulltrappan. BWO är också givna däruppe, men som sagt jag tror det blir en ballad i år. Sen är frågan om Johnson & Vrålet går vidare till finalen, Nordman, Terran och Tapper känns ju inte helt skräckinjagande men hoppas nästan de får in någon nätrullare mot Johnson & Vrålet. En sak är säker, de super säkert mer och bättre än Vrålet...

En dag med Håkans nya singel...


... kan väl bara sammanfattas på ett sätt - fantastiskt!


En lågmäld "En midsommarnattsdröm" med bra drag under galoscherna och med denna suveräna textrad »Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav/Någon dag kanske jag kör över dig här utanför«!


Längtar till albumet - och singeln - för det måste väl bli någon b-sida också. Singeln fick man ju gratis till Aftonbladet i dag så det var perfekt efter att hört låten strax efter åtta och under "Flipp eller Flopp" vid halv tolv. Gjorde en samlingsskiva med lite go svensk musik efter jobbet.


Måste säga att Alfs nya singel också är femstjärnig! Vapnets nya är inte mycket sämre.

Återkommer med en längre popkrönika eller popsummering... Finns mycket trevligt svenskt!

lördag 16 februari 2008

Johnson & Häggkvist och Björn Gustafsson i utvisningsbåset!


Usch så dåliga de var som jag nämner i rubriken. De hade helt enkelt druckit för lite öl. Framför allt ale! Att skrika så mycket och ändå få ut så lite ur en låt är en sak i sig. En seger för motståndarna! Och en rejäl högerkrok på de bägge divorna "Androla". Att Sanna och Rongedal skulle gå vidare hade jag aldrig kunnat tippa. Jag trodde i och för sig att Rongedal hade potential att skrälla men att bägge dessa skulle gå segrande ur striden var en högoddsare. Nu kanske till och med Sanna vinner finalen, jag vet inte, men jag tror svenskarna är frälsta nu.

Jag hoppas ändå att det finns någon eller några bättre låtar i de två kommande delfinalerna.

Kul också att kvällstidningsskribenterna är så dåliga på att tippa, trots att de hört låtarna flest gånger av alla svenskar... Hur f*n kan man ge Johnson & Häggkvist FEM plus är den stora frågan?! Sanna förståsigpåare borde ju inte gilla varken Carola eller Sanna...

Ibland undrar man vad paparazzi-skribenterna på Expressen tänker på...




... när de letar upp ett gammalt nummer av tidningen "Bon" (av alla tidningar) och rycker ett citat ur sitt sammanhang, och TROR att någon ska STRUNTA i att ringa och rösta på Melodifestivalen ENBART pga detta. Det är så man baxnar. Känns ju nästan som sketchen med Örjan Lax i "Hjälp" som besökte Studio Virtanen och inte visste vad trafficking var, hehe.



Hoppas nu många ringer på Lasse Lindh ikväll istället för kräkballaden med Sanna Nielsen!




Får se också i kväll om den verkligt upphausade i Melodifestivalen - Björn Gustafsson - levererar bättre än sist. Tyckte mest det var löjligt - att mest fjanta sig till Haddaways "What is love". Inte riktigt min typ av humorpåse, men schlagerfjollor och andra flanar tyckte ju det var "hur roligt som helst av succé-Björn". Rolf Nygårds mellansnack/sågningar för några år sedan var hur många gånger roligare som helst ju! Ridå!

fredag 15 februari 2008

Bästa biroll - Ove - hjälper till - i "Wallander - Byfånen"!




Snacka om timing som Tore Bengtsson som spelar Ove i "Wallander - Byfånen", som gick på Tv4 i söndags, har. Om ni missade det kan ni se det bästa här igen när den 77-årige skånske(?) skådisen stövlar in med cykeln på brottsplatsen och gör skäl för brödfödan efter 40 års bortavaro från rampljuset.

Det är det klart bästa och roligaste med hela Wallander-serien. "Kan jag få en läsk? Med sugrör!"...

Fler borde kontraktera denna grymma karaktärskådespelaren så vi får berikas med fler träffsäkra biroller.

http://www.youtube.com/watch?v=RhxqdIS_KI4

onsdag 13 februari 2008

Pentagon - TV4-humor när den är som bäst...


... eller vilken annan kanal som helst också för den delen.

"Pentagon" gick väl bara en säsong, vilket var synd. Och det är tio år sedan det sändes.
Så för lite jubileumsskratt föreslås en sökning på Youtube. Det finns gott om roliga klipp förutom de två jag tipsar om.

När det gäller undanstående biljardkunskaper ligger man rejält i lä, snacka om proffs:



Nedanstående sketchsummering om ordvitsar som spårar ur är också en klassiker, var det denna skeeeeeeeetch som gjorde att stooooooooooormarknaden B&W lades ned eller att ingen ville vara lagerarbetare längre:

Tre roliga sketcher från Robins!

1. Kändisspotting med Åke ( i Malmö):

http://www.youtube.com/watch?v=MqQ0DY5sLiI


2. Robin Paulsson besöker Eslöv för "Packat & Klarts" räkning:

http://www.youtube.com/watch?v=lrOKbOm6HZo

3. "Lyckad" P3-övergång i ny säsong av före detta Sportspegeln-Mickes program:


YouTube - Konstig stämning med Micke Leijnegard



tisdag 12 februari 2008

Håkans nya album...


... kommer att heta "Försent för Edelweiss" precis som b-sidan till "Klubbland". Den första singeln kommer den 5 mars och heter "För en lång lång tid".

Frågan är om låten "Försent för Edelweiss" kommer vara med på skivan? Lite märkligt i så fall kan tyckas att plocka med en två år gammal b-sida. Så gjorde han ju med "Hundar"-låten på "Det är så jag säger det", men det kan väl inte upprepas?!

"Försent för Edelweiss" finns i butik den 26:e mars.


Apropå Jocke Åhlund som varit med och producerat Håkans kommande skiva, så känns det lite spännande med Caesars nya också, var ju ett tag sedan man hörde nåt från dem. En dubbelskiva är det med förväntade pilsnerklunkpoppiga bitar...

torsdag 7 februari 2008

Köpa en ny svensk skiva är bra för magen!


För fjärde veckan i rad har jag nu kostat på mig att köpa en färsk svensk cd-skiva i original. Snacka om lyx. Jag vill ju att Roger & Lasse på Skivlagret också ska få ihop till hyran och kanske även ha råd med en extra öl ute på krogen. Ni behöver inte tacka, det var så lite...


Det började för en knapp månad sedan med Britta Perssons nya skiva (inte att förväxla med min gamla hemkunskapslärare Brita Persson, som för övrigt lärde mig - av misstag - göra tiodubbel portion av pulvermos när jag gick i åttan). Moto Boys utmärkta debut följde därefter, Lykke Lis omtalade nya alster lockade mig till ett inköp förra veckan (ville ha en riktig version av albumet och inte en ripoff med klent ljud från nån omgjord myspace-förhandare) och nu senaste älgade jag in i butiken och roffade åt mig ett ex av Niccokicks andra album för 129 pix.


Båstadsbandets efterlängtade uppföljare är som många recensioner påpekat en försköning av soundet från debuten med lite blås och stråkar. Väldigt bra så här efter några lyssningar. Det behövs fler som tar Pavements skeva poprock och gör den till sin grej. Dreamboy gjorde det fint förra året och nu är det Niccokicks tur igen. Bägge banden har som sagt en hel del gemensamt och nu återstår det bara att se om sångaren Andreas Söderlund är lite gladare än han brukar vara på scen när han och bandet kommer till Siesta! i slutet av maj.

Återstår också att se eller höra vilken nästa veckas svenska inköp blir på Skivlagret. I dagsläget har jag ingen aning...

Bertil Nilsson - Mannen, myten & legenden!


En av Hässleholms - och kanske även Sveriges - bästa allmänreportrar heter Bertil Nilsson och tjänstgör på tidningen Norra Skåne. Han kan verkligen fånga de små ögonblicken och få ned det på papper i sin yppersta kontext. Vet inte exakt hur länge han har skrivit för denna lokala blaska men länge är det. Vad många inte vet är att han är ett stort fan av den lokala och allt mer framgångsrike popartisten Familjen. Han verkar dessutom känna hela Familjens familj väldigt bra. För i hans lokala krönikeserie på fredagar "Bertils bästa" omnämns Familjens familj väldigt flitigt. Detaljerade semestervykort från Tommy, Helena, Johan, Elin, Lisa och Antons målas upp. Om inte det är för Johans nystrukna kostym som kommer på villovägar när det nalkas Grammisgala blir det en detaljerad beskrivning på hur illa Tommy tycker om mobiltelefoner och Visa-kort.
Så här beskriver Bertil det sistnämnda:
"Hässleholms IF:s outtröttlige ledare Tommy Karlsson vill absolut inte ha någon mobilteleon. Han hatar helt enkelt sådana hjälpmedel. Hustrun Helena utrustade dock sin käre make med både ett Visa-kort och en mobil, när han skulle till Montenegro på träningsläger. Yngste sonen Anton fick emellertid första gången visa farsan hur man tar ut pengar med hjälp av ett sådant kort. Och när telefonen plötsligt började både skrälla och vibrera i byxorna på Tommy, visste han knappt hur man skulle göra. Anton blev räddningen även då. Det var inte myror i brallan..."

Fenomenalt skrivet, tack för denna info vart du nu fick reda på allt detta! Ja, sådan far sådan son-begreppet passar nog inte in här. Teknik-Johan är ju ljudteknisk i varje fall.

I morgon är det dags för en ny "Bertils bästa", då kanske han informerar vilka öltyper Tommy tycker om. Att Johan gillar Newcastle Brown Ale bäst vet ju hela Sverige, eller i varje fall de insatta...

lördag 26 januari 2008

Ett axplock av bra tv 2007!



Dokumentär: Guldörat - en film om Don/Storhövdingen och Sista ordet i kamp om bästa ljudet i förda Carlsson-t-shirts.



Dramaserier: Big Love - det nya Six Feet Under; Dexter - blodanalytiker som seriemördare i Miami Vice-skjorta; Upp till kamp - väldigt långt men bra svenskt drama om musik, politik och leverne på sjuttiotalet.


Övrigt: Grotesco - ett nytt roligare Killinggänget lett av Henrik Dorsin och Per Andersson - hur kul som helst emellanåt; Ett gott parti; - Tv4:s lyckade komediserie; Gynekologen i Askim - en av många bra svenska SVT-serier.

Årets antiklimax: Sista avsnittet av Heroes säsong 1.

Snacka om att TV4 sänder "kvalitetsfilm"...




... på bästa sändningstid. För nån vecka sedan var det kalkonen "Reine och Mimmi i fjällen" som sändes på bästa helgtid. I kväll prånglar de ut sönderspelade "Göta Kanal" från tidigt 80-tal (har visats över 2000 gånger i TV4 Film redan). Snacka om att visa sig från sin bästa sida eller var det tvärtom...

Vad blir det nästa helg? "Blå måndag", "Lithium" eller "Slutspel"? Det kallar jag i så fall kvalitetshöjning hehe... För de filmerna har i varje fall väldigt få lyckats se.

"Man ska se många dåliga filmer för att uppskatta bra film" som det brukar heta.

//Nils-Pitten Sundgren