En kompis har en fäbless för att klistra fast felaktiga prislappar på fel skiva. Ni vet om man köpt ett fynd för 39 kr på en Coop-rea (och låter prislappen sitta kvar) och sen fäster han den på en ny skiva som man betalt fullpris på. Oftast dröjer det ett bra tag innan man hittar prislappen och jag tror kompisen ler hela vägen hem på cykeln när han väl lyckats klistra om prislappen, inte blivit upptäckt och inser att jag kommer se det någon gång och undra varför den prislappen sitter just där. Detta har förekommit på DVD-filmer också. Men jag låter honom ha detta nöje, det ger ju honom så mycket.
Likadant är det om det finns något kvarglömt i trappuppgången jag bor i, då fraktas denna sak (kanske en tygtärning, gosedjur, håsa eller vante) automatiskt in i min lägenhet och göms. Sen upptäcker jag den och tvingas gå ut i trappen och lägga den igen.
En gång kontrade jag succéartat (trodde jag) och skickade vanten per post till kompisen. Jag skulle vilja se reaktionen när han packade upp vanten. Det hade varit obetalbart.
Men så klart nästa gång kompisen dök upp var givetvis vanten med tillbaka igen. Snacka om att slösa porto...
År 2015 kommer nog denna ytterst interna kompisgrej utgöra 90 procent av postens inkomster.
Att hämndskicka saker som finns i trappuppgången och som felaktigt kommit in i lägenheten...
//P
1 kommentar:
Så jävla gött när man prisar upp en platta eller film för 39 eller 59 spänn och Anna-Greta i kassan inte har en aning om vad som händer. Hon bara sitter där och inkasserar 39 sköna riksdaler och jag är inte den som klagar. Jaja, fint ska dé vá.
Skicka en kommentar