Trion Pascal gör det igen. Sätter sin egen prägel på musikklimatet i Sverige. Och gör det med sin ypperligt skramliga asfaltspunk på svenska språket. Ilska, skärpa och känsla i en fin fusion. Det jag numera förknippar Gotland med är just Pascal. Raukar, Keno-bollar och Tommy Wahlgren-klanen får tacksamt stå åt sidan.
Nya skivan "Galgberget" är en fin fortsättning på debuten "Förbi fabriken". Dist, härligt gitarrljud, desperat sång och fantasiska låtar. Tolv stycken som fästs till en helgjuten helhet.
Så gör er själva och bandet en tjänst och ta dem till era famnar. Glöm de som vann grammisar, rockbjörnar och p3-guld för några ögonblick! För ingen gör punk 2008 bättre än Manuela, Mimmi och Isak. Ni som saknar Olle Ljungström och hans lyrik kommer nog finna nåt av glädje också i Pascal.
Och behöver jag tillägga att de är minst lika bra live!
Betyg: Fyra och en halv stadig klunk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar